Jag håller för tillfället på att lyssna genom Terry Pratchetts böcker om Skivvärlden på engelska, är på den femte boken i skrivande stund och älskar dem. Hela serien består av ganska många böcker, även efter mina mått mät. Det bästa är att de är fristående. Du behöver inte ens läsa första boken utan man kan läsa en som är mitt i serien! Läser man från början får man dock med sig kunskap och kännedom om karaktärerna, och ja, jag måste nog säga att än så länge så tycker jag nog att det (faktiskt) är själva världen som är huvudpersonen, väldigt undanskymd men ändå huvudpersonen. Det är ungefär samma sak som att jag tycker att Sam i Sagan om Ringen trilogin är den riktiga hjälten i historien. Den kommer nog för eller senare också dyka upp här för det känns som att det börjar bli dax att ta sig an den igen.^^

Dock eftersom att jag lyssnar och inte läser dem måste jag säga att jag föredrar den manliga uppläsaren framför den kvinnliga, på nått sätt tycker jag att den rösten är mer behaglig att lyssna på. Jag ska säga att jag inte trodde att uppläsaren kunde göra stor skillnad, det är ju fortfarande samma text som läses. Men det gör faktiskt en större skillnad än vad man tror. Dels beror det på rösten och dels på hur mycket man upplever att uppläsaren lever sig in i berättelsen. I en del fall är jag väldigt barnslig, som många nog vet ^^, men jag tycker det är mycket roligare att lyssna när uppläsaren ändrar sin röst mellan berättarrösten och att de olika karaktärerna får var sin röst.

Samtidigt ju fler böcker som jag blir klar med så ökar insikten om att gränsen mellan geni och galning är lika tunn som en 120/2 knyppeltråd. Och Sir Pratchett, japp han är adlad för betydande insatser för england, går med en fot på vardera sidan. Men när man tänker efter: Samhällssatir skildrad genom en halvparodi på fantasygenren... Det kan antingen bli väldigt fel eller väldigt rätt. För min del tycker jag att Pratchett är väldigt rätt ute.

Ny och okunning

Okej, Jag ska göra ett försök. Jag behöver nått att fylla ut min tid med när jag inte orkar plugga eller känner för att spela nått spel. Och ja, jag kommer missbruka användandet av smileys och antagligen skriva som mina tankar går vilket, för alla som känner mig, brukar innebära konstiga men för mig helt glasklara associationer. Så den som blir irriterad på sånt kan nog sluta läsa redan nu, under förutsättning att ni kommer missa vad jag faktiskt skriver. ^^

Hihi, första smileyn använd. :P

Hade främst tänkt tipsa om bra böcker som jag läst och ge reflektioner kring det som jag läst någonstans. Kommer säkert dock även bli en del pyssel, kanske även pyssel som andra gjort, med deras medgivande. Inga namn nämnda, men i Högkvarteret görs det mycket fint när andan faller på. ^^ Vi får se hur det går och om någon kommer tycka att det är intressant att läsa, men jag kommer i alla fall ha nått att göra i mina pluggpauser som inte involverar dataspel. ^^

Jag kan faktiskt börja med en reflektion redan nu. Sitter och läser kurslitteratur om barn och digitala medier, massa undersökningar och sånt om internet och internetanvändning. Riktig intressant faktiskt, kanske mer intressant för mig med tanke på mitt yrkesval. Några av undersökningarna handlar om hur mycket barn mellan 3-16 år använder internet. Bara en fråga, kanske dum, men jag tycker den är befogad:

Vem sätter en treåring framför en dator och internet? Vad har de där att göra? Ska man inte leka med duplo och rida på föräldrars rygg och annat sånt i den åldern?